Fattiga kvinnor och flickor drabbas hårdast av klimatförändringar

Som en följd av klimatförändringarna ökar naturkatastroferna på många håll i världen. Det drabbar framför allt människor i fattiga länder - främst kvinnor och flickor.

Klimatförändringar slår hårt mot världens fattigaste länder, bland annat i form av kortare växtperioder, magrare skördar och torka respektive översvämningar. Allra hårdast drabbas fattiga kvinnor som oftast är ansvariga för matproduktionen i familjen men saknar rätten till odlingsmark och krediter. Den utbredda diskrimineringen av kvinnor och flickor gör att de saknar inflytande över sin situation, både ekonomiskt och politiskt, och därför inte heller kan påverka den.

Klimatförhandlingarna
De fattigaste länderna har inte råd att själva betala för anpassningen samtidigt som de inte i någon större grad bidragit till problemet. De har inte heller kunnat ta del av det välstånd som industrin har skapat. I dag uppskattar FN:s ramkonvention för klimatförändringar (UNFCCC) att det år 2030 kommer att behövas mellan 28–86 miljarder dollar per år för att klimatanpassa samhällen i fattiga länder.

Just nu pågår internationella förhandlingar om hur framtidens klimatavtal ska se ut. Det kommer att innehålla åtaganden om minskade koldioxidutsläpp och finansiering av fattiga länders klimatanpassning. FN kommer att ha sin nästa klimatkonferens i Mexico City i december 2010.

Sveriges roll
Sveriges regering måste sätta fattiga kvinnor och deras småskaliga jordbruk i centrum för klimatarbetet. Insatser för att klimatanpassa jordbruket i fattiga länder måste också finansieras av medel utanför biståndsbudgeten. Annars riskerar Sverige att underminera arbetet med att nå millenniemålen som bland annat berör kvinnors rätt till mat, hälsa och utbildning.

Men i höstbudgeten 2009 avsatte Sveriges regering 4 miljarder inom biståndsbudgeten till klimatanpassningsåtgärder i drabbade länder. I praktiken innebär det att Sverige låter fattiga kvinnor betala vår klimatnota.

Prenumerera på feeds