Så här lever bananarbetare i Costa Rica

– De kallade oss till ett möte där de berättade att vi skulle få sparken följande dag. Sedan anställdes vi igen. Men lönerna halverades nästan och förmånerna försämrades, berättar en arbetare på ett Dole plantage.

Studier på Dole- och Chiquita-plantager i Costa Rica visar att bananarbetarna inte kan leva på sina löner, att kvinnor diskrimineras, fackföreningar motarbetas och att bekämpningsmedel och kemikalier används utan hänsyn till arbetarnas hälsa.

Låga löner och långa dagar
På Costa Rica har bananarbetarnas timlöner till stor del ersatts med att arbetarna jobbar på ackord. Med den låga ackordslönen är det i princip omöjligt att tjäna en rimlig levnadslön på en 8-timmars arbetsdag.  Arbetarna på bananplantagen arbetar ofta upp till 12-15 timmar om dagen för att tjäna minimilönen som är 67 Kronor.

Arbetarnas möjligheter att förbättra sin situation minskar ständigt på grund av de låga lönerna. Fattigdomsnivån ökar då de låga lönerna inte räcker till grundläggande behov som mat, vatten, bostad, transport till jobbet, barnens skolgång och hälsovård. Undernäring hos barn till arbetare förekommer. Problemet med undernärda barn till bananarbetare är relativt nytt och oacceptabelt eftersom företagen går med så mycket vinst, anser fackföreningarna.

Fler tillfälliga anställningar
Enligt fackföreningen SITRAP sjönk antalet fastanställda på bananplantagen i Costa Rica från 80 procent år 2000 till endast 40 procent 2006. Plantageägarna använder sig istället allt oftare av mellanhänder. Det är ett sätt för dem att minska sina omkostnader och samtidigt arbetarnas förmåner. En arbetare på en plantage som levererar till Dole berättar:

– Företag slåss om att få arbetare från mellanhänder, då slipper de ansvaret för rättigheter och förmåner. Ibland får arbetarna ingen lön. Plantagen gör ingenting. De säger att det är mellanhändernas ansvar.

Fackföreningar motarbetas
Costaricansk lagstiftning erkänner fackföreningar och förbjuder diskriminering av fackmedlemmar. Men i verkligheten hindras arbetare på Chiquita- och Dole-plantager från att bilda enskilda föreningar och kämpa tillsammans för bättre löner och arbetsvillkor.

Fackföreningar berättar att deras representanter utestängs från plantager där medlemmarna finns och att fackmedlemmar trakasseras regelbundet. Många bananplantager avråder sina anställda från att bli fackmedlemmar.

Försämrad hälsa på grund av besprutning
Lagarna om arbetarskydd och miljö är ganska strikta och Dole och Chiquita har en policy att inte bespruta med svampdödande medel eller nematicider då personal är ute och arbetar på plantagen. Men varken lagen eller företagens policy respekteras. Barn som går i skolan i området och arbetare besprutas med kemikalier, liksom bostadsområden inne på eller intill plantagerna.

– Vi får ingen förvarning, berättar en annan arbetare hos Dole.
– Förra veckan jobbade jag på fältet när de började bespruta. Jag försökte skydda mig, men det fanns inga gömställen. Flygplanet kom tillbaka och jag blev besprutad ytterligare en gång. Jag berättade omedelbart för förmannen vad jag hade varit med om och han svarade: "Du ljuger och om du klagar igen så drar vi av lön för tiden det tog för dig att klaga, även om andra arbetare intygar att det du säger är sant".

Kvinnors mest utsatta på plantagen
Fler kvinnor än män har förlorat sina heltidsanställningar och tvingas till de sämre betalda och mer osäkra anställningarna hos mellanhänder. Idag utgör kvinnor endast 5 procent av arbetskraften på bananplantagerna i Costa Rica.

- För åtta år sedan var majoriteten av dem som paketerar bananerna kvinnor. Nu är de flesta unga män. Företaget vill inte anställa kvinnor, för de blir med barn eller sjuka. Nuförtiden vill företaget bara ha uthålliga unga män som inte klagar, berättar en Dole-anställd.

Sexuella trakasserier på jobbet är ett annat problem för kvinnorna.
– Sexuella trakasserier är ett stort problem för kvinnor; om man inte har sex med arbetsledarna får man inga jobb – det är ett problem, särskilt för kvinnor med tillfälliga anställningar och invandrade kvinnor, berättar en Dole-arbetare.

Prenumerera på feeds