Indiska kvinnor betalar ett högt pris för dina cashewnötter

Cashewnötter blir allt populärare i Sverige. Importen har ökat stadigt de senaste sex åren. Den största delen av nötterna som säljs i Sverige kommer från Indien. Men är du som konsument medveten om under vilka förhållanden nötterna bearbetas?

Action Aid har besökt och intervjuat kvinnor som arbetar i fabrikerna och funnit oacceptabla villkor på många ställen. Kvinnorna vittnar om underbetalda, långa arbetsdagar i en hälsovådlig arbetsmiljö.

- Jag har kronisk värk i leder, tår, knän och rygg på grund av tvånget att sitta på huk i långa arbetspass, berättar Bindi, 58-årig sexbarnsmamma och en av fabriksarbeterskorna i Kerala. Hennes händer är täckta av blåsor som en följd av de frätande syror som nötterna utsöndrar under skalningsprocessen. Mercy, en kvinna från Tamil Nadu’s Kanyakumari-distriktet, vittnar om huvudvärk och kräkningar beroende på röken som bildas under rostningsprocessen.

Bindi och Mercy är två av de uppskattningsvis  500 000 kvinnor som arbetar med cashewbearbetning i de två provinserna. ActionAids rapport visar hur arbetsgivarna underlåter att följa befintliga regelverk för arbetsmiljö och förnekar dem deras juridiska rättigheter. Fattigdom och ansvar för familjeförsörjning, tvingar kvinnorna att trots det utstå vidriga arbetsförhållanden. Men lönerna når sällan upp till minimikraven och är i många fall omöjliga att leva på.

Nötterna kommer via mellanhänder
Cashewnötter från Indien hamnar ofta i Sverige via mellanhänder i exempelvis Holland. Sverige importerade 1761 ton cashewnötter till ett värde av över 84 miljoner kronor under 2006, en fördubbling jämfört med föregående år. Detta faktum gör att vi svenskar har ett ansvar för under vilka omständigheter nötterna produceras, menar Patrik Eriksson, kampanjledare på Action Aid.

-Det är svårt att kräva att alla konsumenter ska vara upplysta om produktionsförhållandena för varenda produkt som säljs i svenska livsmedelsbutiker. Många litar på att livsmedelsindustrin tar sitt ansvar och följer de etiska regelverk som finns.

Livsmedelskedjorna har ett ansvar
Patrik Eriksson tycker att det är livsmedelskedjornas ansvar att inte betala producenterna så låga priser att de känner sig tvingade att pressa kvinnornas redan extremt låga löner.

- Vi behöver livsmedelskedjor som tar ansvar för under vilka förhållanden produkterna framställs. Branschen måste ställa tydliga krav mot varuleverantörerna, bland annat på att arbetarna får en lön som går att leva på. Detta måste självklart följas upp med kontroller på att reglerna efterlevs, säger Patrik Eriksson.

Prenumerera på feeds