Global Compact är ett av de mest kända frivilliga företagsinitiativen som innebär att företag ska respektera och skydda mänskliga rättigheter, och försäkra sig om att deras företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.
Många multinationella företag har en enorm ekonomisk makt som de ibland missbrukar. Lagstiftningen som ska skydda mot oansvariga företag är antingen för svag eller genomdrivs inte. Det drabbar framförallt fattiga kvinnor i syd.
Stora, internationella företag har stort inflytande över till exempel lagar, arbetsrätt och industriell standard i landet de verkar. Det påverkar i förlängningen de anställdas hälsa, säkerhet och levnadsstandard.
Fattiga kvinnor drabbas alltid hårdast. De är oftast de sämst betalda utan varken politisk eller ekonomisk makt att påverka. De är oftast ansvariga för familjens matförsörjning, men har svårt att hävda sina rättigheter när ett stort företag vill åt odlingsmarken – eller när det redan har förorenat både mark och vatten.
Ställa företag till svars
Det är svårt att ställa företag till svars som kränker människors rättigheter . I dag förlitar sig ofta politiker på att företagen frivilligt ska respektera rätten till mat och andra rättigheter.
Ett frivilligt ansvarstagande kan ibland driva på utvecklingen och skapa en högre standard än vad lagen kräver. När det fungerar kan företagen göra en viktig insats. Men frivilligheten är också ett problem. Bristen på legalt bindande regler gör det svårt att ställa företagen till svars när kränkningar sker, och det blir svårare för de drabbade att få upprättelse.
Ett exempel är gruvjätten Anglo Platinum vars gruvdrift i Sydafrika har lett till att lokalbefolkningen har förlorat odlingsmark med ökad hunger och fattigdom till följd. » Läs mer
Platinametallerna som utvinns används av bilindustrin i Sverige som, trots löften i media och uttalade etiska policys, inte agerar för att de drabbade ska få upprättelse.
Hur kan det blir bättre?
För att komma till rätta med företags brott mot mänskliga rättigheter måste nationell lagstiftning stärkas och ett globalt bindande regelverk införas inom FN.
 |
 |
| Prenumerera på feeds |
Den indiska ursprungsbefolkningen tvångsförflyttas och den lummiga naturen i ett annars torrt område förorenas. ActionAid stöder kampen mot gruvbolaget Vedantas planer på att bryta bauxit på Niyamgiriberget.
Cashewnötter blir allt populärare i Sverige. Importen har ökat stadigt de senaste sex åren. Den största delen av nötterna som säljs i Sverige kommer från Indien. Men är du som konsument medveten om under vilka förhållanden nötterna bearbetas?
Gruvföretaget Anglo Platinum kränker mänskliga rättigheter i Sydafrika. I gruvorna bryts platinum som används i bilindustrin, bland annat hos Volvo. Småjordbruk slås sönder och tusentals människor tvingas flytta. Det visar en ny rapport från ActionAid.
Svenskar äter mest bananer i hela världen. Över en tredjedel av bananerna kommer från Costa Rica. Schyssta bananer - eller? Bananer som odlas i Costa Rica och säljs i Sverige produceras under helt oacceptabla villkor!
Norges statliga pensionsfond har sålt sitt innehav i det brittiska gruvföretaget Vedanta, eftersom deras indiska dotterbolag konsekvent kränker mänskliga rättigheter och inte tar miljöhänsyn. ActionAid uppmanar AP-fonderna i Sverige att göra detsamma!
» Vem betalar för ditt biobränsle? (2009)
Många företag säger att de vill ta ett samhällsansvar, på engelska Corporate Social Responsibility (CSR). CSR-arbete brukar delas in i etiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande.
