HJÄLP HAITI
Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, inledde tillsammans med TV4 den 23 januari en stor insamling till förmån för ActionAid och 13 andra organisationers katastrofarbete. Läs mer här.
ActionAid blogg 18 jan- 16 feb 2010, direkt från katastrofdrabbade Haiti
Tisdag 16 februari
Psykosocialt arbete
Många människor talat om vikten av psykosocialt arbete efter katastrofer. Frågan är vad det egentligen betyder?
Sara Harrison är ActionAids rådgivare i katastrofteamet för psykosocialt skydd och stöd. Hon kom till Haiti i onsdags för att starta ett program med målet att hjälpa människor hantera sin sorg och ångest.
Hon kommer att utbilda omkring 35 lokala volontärer i praktiska färdigheter så som hur man ger människor utrymme att uttrycka sina känslor, diskutera sina rädslor och förhoppningar och hur man kan se på ett barns lek huruvida hon eller han är olycklig.
- Det som volontärerna kommer att göra är att hjälpa människor ta sig igenom den normala processen av saknad och sorg, även om de lever i en efter-katastof (post-disaster) situation, berättar Sarah.
- Om de överlevande inte gör detta så kan de drabbas av depression eller andra problem. Om det händer så kommer de inte känna sig kapabla till att engagera sig i hjälpinsatser, blicka framåt eller ta sig tillbaka till ett normalt liv.
ActionAids arbete är på lokalnivå så våra utbildade volontärer kan identifiera om någon går igenom en normal sorgeprocess och hjälpa till om det behövs. De kan också se om någon har ett större problem och av den anledningen kan komma att behöva medicinskt ingripande.
- Det bästa sättet att hjälpa människor är att ansluta sig till varandra socialt så tidigt som möjligt. Därför organiserar vi kvinnliga kommittéer samt ungdoms- och barngrupper för att ge dem en plats att mötas på, prata och interagera genom aktiviteter. Vi uppmuntrar också människor till att bli mer aktiva i hjälparbetet genom att t.ex. bygga skydd och gräva latriner, berättar Sarah.
- Barn kan inte uttrycka sina känslor verbalt, de gör det genom deras lek. Därför är det viktigt att ge dem utrymmet att leka i säkra och bra omgivningar.
Sarah betonar att personalvård också är en viktig del i detta. Personal från ActionAid, likt många andra, har förlorat familj, vänner och sina hem. Därför behöver även de stöd.
Arbetet som ActionAid gör inom det här området är nödvändigt för att hjälpa människor komma på fötter igen, främjar läkning i en positiv miljö och för att bygga upp Haiti efter jordbävningen.
Av: Anjali Kwatra/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Tisdag 2 februari
Även om det här är min tredje dag i Port-au-Prince så är jag fortfarande häpen over graden av förödelse runt omkring i staden. Kör man omkring i staden så passerar man saker så som en byrå som står på en tvåvåningsstor hög med skräp, en vriden metalltrappa som leder upp till en obefintlig tredje våning på ett hus samt en byggnad som fallit vertikalt och nu är ihoptryckt till en stor hög. Det är svårt att förstå hur någon kunnat överleva skalvet som ägde rum för snart tre veckor sedan.
I eftermiddags hade vi ett möte med vår lokala partnerorganisation COZPAM där vi slutförde våra planer för morgondagens matutdelning. Att inför utdelningen förbereda vår egen personal och de grupper är av största vikt för att kunna försäkra sig om att det blir en smidig process. Än så länge verkar det som om vårt arbete ger goda resultat eftersom vi inte har stött på några större problem under våra utdelningar av mat och artiklar.
Efter det åkte vi vidare till ett annat läger där vi arbetar, ett läger som drivs av en grupp nunnor och som bebos av cirka 100 familjer. Mitt bland plastlakan, kastruller och högar av skräp stod två nunnor och talade i megafoner. De ville samla lägrets boende för att dela ut laminerade plastkort till var och en som intygade att de var medlemmar i lägret. Den organiseringen och faktumet att någon i Port-au-Prince har tillgång till en laminatmaskin är helt otroligt.
Fler tecken av normalitet uppenbarar sig när vi beger oss tillbaka till kontoret för att summera dagens händelser. Det känns näst intill overkligt att se en skoputsare som arbetar hårt precis intill en raserad skola, eller kvinnor som säljer frukt och grönsaker några meter ifrån fallna väggar. Det är fullt med liv och rörelse på gatorna men ändå en konstig känsla av lugn. Avslagna uttryck i människors ansikten tyder på att man fortfarande är överväldigad av magnituden av vad som har hänt dem och deras stad.
Av: Anjali Kwatra/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Måndag 1 februari
Idag besökte jag två sjukhus med ActionAid-teamet vars uppgift är att se över hur vi kan erbjuda långsiktig hjälp till människor som blivit funktionshindrade av jordbävningen. Det första sjukhuset var stort, rent och organiserat men utanför i trädgården levde hundratals patienter som hade skrivits ut men som inte hade någonstans att ta vägen.
Vi talade med familjen till en fyraårig pojke som hette Itson. Han hade fått amputera sitt ben under knäet efter en infektion i det som orsakats av skador han fått efter att spillror fallit på det i jordbävningen. Han hade legat under rasmassorna i fyra dygn innan någon hörde hans rop. Moderns glädje över att ha hittat sin son dämpas av vetskapen om hur svårt liv sonen har framför sig.
Haiti har inte de medicinska faciliteterna som behövs för att hjälpa människor som har förlorat lemmar. Itson och hans familj kommer att behöva långsiktig hjälp och vård för att han ska kunna leva ett normalt liv. ActionAid kommer att fokusera sitt hjälparbete på de mest sårbara - att hjälpa handikappade människor ingår i det arbetet.
Det andra sjukhuset vi besökte var bokstavligen på gatan under en presenning. Doktorerna där lyckades behandla hundratals patienter varje dag.
Dagens sista jobb var ett möte med en partnerorganisation. Deras kontor hade förstörts så vi hade vårt möte på gatan. Några meter bort från oss sjöng en församling psalmer. Deras kyrka låg i ruiner men söndagens gudstjänst var inte inställd. Livet går vidare i Haiti – men för tillfället utomhus.
Av: Anjali Kwatra/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Lördag 30 januari
När vi närmade oss gränsen mellan Dominikanska republiken och Haiti hade vi ingen aning om vad vi kunde förvänta oss när vi väl kört över gränsen. Tillsammans med tre kollegor från ActionAid flög jag in till Santo Domingo via Madrid. Där vi träffade ett team med läkare från Merlin och en grupp Italienska brandmän som alla skulle till samma ställe som vi och tillsammans körde vi i fem timmar för att komma till övergången vid Jimani.
Även om jag har haft daglig kontakt med kollegor i Haiti sedan jordbävningen ägde rum så hade jag inte riktigt förstått vad som skulle möta mig i Port-au-Prince, tre veckor efter skalvet.
Bortsett från lastbilarna med hjälpsändningar på vägarna så verkade Haiti otroligt nog normalt tills det att vi kom närmare huvudstaden och började se alla raserade hus. Vissa byggnader såg ut som de kunde rasa ihop vilken sekund som helst medan andra såg orörda ut.
Det som förvånade mig mest - även om det inte skulle ha gjort det - var att människor gick vidare med sina liv. Vid varje gatuhörn stod en kvinna och sålde vatten, snacks, grönsaker, raklödder och skor. Vissa butiker var öppna, grupper av män som hade på sig gula USAID T-shirts städade gatorna och barn lekte på gatorna.
På ActionAids nya kontor (det gamla förstördes i jordbävningen) förberedde personalen den kommande rundan för matdistribution på måndag, samtidigt som de gjorde långsiktiga planer. Det va fantastiskt att se hur produktiva de är trots att de alla själv har drabbats av katastrofen. När jag frågade Marie-Andree, en av cheferna, var hon sov svarade hon helt enkelt: ”På gatan.”
Medan vi satt på kontoret flög enstaka plan och helikoptrar över oss. Det mesta av ljuden som omgav oss var dock från skräp och glas som skyfflades bort och från snickare som arbetade febrilt. Port-au-Prince låter som en stor byggarbetsplats. Med mer än en miljon hemlösa så kommer det att låta så här länge till.
Av: Anjali Kwatra/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Fredag 22 januari
Den här jordbävningen har fått världens media att komma till Haiti och de är alla chockade över förödelsen men också över bristen på infrastruktur.
Den enda internationella telefonen i ActionAids team är något av en relik som vi fått låna, men den fungerar. Vår generalsekreterare kommer inte att reta telefonens ägare igen!
Många människor har reagerat med lugn och delar med sig av vad de har till sina grannar. Min uppfattning är att de allra fattigaste är de som har bemödat sig mest.
I Mariani där ActionAid arbetar delar vi ut mjöl, ris, socker, konserverade fisk, matolja och vattenreningstabletter. Många människor har förlorat allt. Många är skadade och väntar fortfarande på behandling.
På bara tio dagar har ActionAid samlat in över 3 miljoner pund, satt upp ett nytt kontor i Port-au-Prince, skapat ett center för matdistribution, skapat ett tältsjukhus tillsammans med kubanska läkare, köpt 200 ton mat som ska ge föda åt 9000 människor under två veckor samt hyrt en säker lagerlokal.
Till slutet av månaden hoppas vi på att ha fått allt annat vi beställt, som redskap, tält och spisar. Vårt mål är öka vår insats för att kunna hjälpa fler. Vi hoppas kunna dela ut detta till 20 000 personer runt om i Mariani.
Hjälpinsatserna har varit ojämna. Några läger är välorganiserade och har tvättfaciliteter, vatten och mat, i andra är de desperata då de inte har någonting alls och bara mat för ett par dagar till. Ingen annan hjälporganisation har levererat varor till det område i Mariani där vi är. Koordination är avgörande.
Det här är en katastrof där även ActionAids personal i Haiti har drabbats, antingen genom att de har förlorat familjemedlemmar eller att deras hem har förstörts. Alla här har hjälpt varandra genom svårigheterna. Deras engagemang och vilja att nå ut till- och hjälpa andra svårt drabbade människor är en stor inspiration till oss alla.
Av: Sarah Gillam/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Onsdag 20 januari
I morse vaknade jag upp av att min säng skakade och människor på gatan skrek av rädsla. Skulle jag springa ut naken eller stanna kvar och hitta mina kläder? Jag valde kläderna men insåg att det valet kunde ha blivit en fråga om liv eller död. Marken slutade till slut skaka och vi gick in igen.
I Marianiområdet i Port-au-Prince där vi arbetar är de primära behoven än så länge mat, husrum, klortabletter för vattenrening samt medicinsk vård.
Vi började vår matdistribution för två dagar sedan och det har gått bra, mycket tack vare en lokal donation av proteinberikad mat för barn gjord av SCMS – en internationell organisation som distribuerar farmaceutiska produkter för HIV patienter.
Vi är säkra på att lokala kommittéer har kapaciteten att distribuera stora kvantiteter av mat och vi vidtar åtgärder för att hamstring samt negativ fördelning till kvinnor och barn inte sker.
Vi har köpt flera ton mat från Dominikanska Republiken som vi ska dela ut imorgon. Samtidigt försöker vi ta reda på om vi kan köpa mat från lokala jordbrukare utanför Port-au-Prince så att hjälpinsatserna inte skadar de lokala priserna på mat över de kommande månaderna.
I Mariani finns det gott om vatten men det är inte drickbart. Istället för att dela ut vattenflaskor kommer vi att förse människor med klortabletter för rening av vattnet. Det hjälper också till att inte öka på de stora mängder skräp som nu byggs upp runt omkring i huvudstaden.
ActionAid arbetar i normala fall inte med medicin och vård men nu dör många människor på grund av att de inte får just det. Många dör av enkla sår som har blivit septiska och det är brist på antibiotika, bandage och material för gips. Röda korset och ActionAid har därför börjat diskutera om hur vi ska kunna arbeta tillsammans för att garantera vård genom de volontärgrupper som har bildats inne i lägren.
Kvinnor och barns säkerhet är också en stor angelägenhet för oss. ActionAid har redan börjat arbeta med psykiatriker för att skapa en plan för hur vi ska behandla posttraumatisk stress hos kvinnor och barn i flyktinglägren.
Av: Sarah Gillam/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Tisdag 19 januari - en vecka efter jordbävningen
I början av veckan kom äntligen leveranser med mat och medicinska förnödenheter och ActionAid kunde börja dela ut hjälpen. Under tisdagen fick 2 750 barn varsin proteinrik måltid. ActionAid kunde också bidra med medicinsk utrustning, tillräckligt för att hjälpa omkring 250 skadade människor.
Under utdelningen visade Marie André, från ActionAid-kontoret på Haiti , vägen och pratade med de hjälpbehövande om varorna som distribuerades. Hon berättade att ActionAid kommer tillbaka med mer den här veckan. Maries eget hem är i ruiner och hon har den här senaste veckan bott i en väns hus och tagit hand om fem barn som inte kan hitta sina föräldrar.
Tillsammans med ActionAids lokala partner KOZPAM, togs mat- och medicinleveranserna till fyra olika flyktingläger, ett improviserad fältsjukhus och en skola som stöds av ActionAid i Mariani-distriktet i Port-au-Prince.
Största lägret har 7 253 invånare och här arbetar många av ActionAids volontärer. I lägret bor invånarna i provisoriska tält gjorda av lakan och pinnar, men många har inte ens ett lakan som tak över huvudet. I alla läger har frivilliga kommittéer inrättats av invånarna själva för att ta itu med mat- och vattenfrågan.
I ett läger har ActionAid organiserat en särskild kvinnogrupp för att särskilt se över och försöka föregripa hotet om våldtäkt. De har utvecklat ett system där de mest utsatta kvinnorna på nätterna skyddas av frivilliga. Varje eftermiddag gör haitisk polis besök i lägret och de boende kan ange om någon anklagats för våldtäkt. Den här säkerhetsåtgärden har gjort att risken att utsättas för våldtäkt har minskat avsevärt.
I varje läger finns ett särskilt avsatt område där sårade ligger och väntar på läkarvård. Det är väldigt varmt och på grund av hettan riskerar många att dö av kallbrand, eftersom det ofta saknas medicinsk utrustning för att rengöra sår. Dessutom är det brist på gips - så många brutna ben förblir ogipsade. Det finns varken tillräckligt med smärtstillande eller antibiotika, vilket gör att många lider fruktansvärt. ActionAid kommer att ta in mer medicinska förnödenheter från Dominikanska Republiken.
Under hela veckan har Marie och hennes arbetslag arbetat oavbrutet och återvänder mycket sent till kontoret, som satts upp provisoriskt i en kollegas hus, eftersom ActionAids eget kontor inte är säkert efter skalvet. Den här veckan har enorma framsteg gjorts av denna lilla grupp på bara tio personer. Fler livsmedel kommer att hämtas upp för distribution senare i veckan, en lagerbyggnad som är säker har hittats, fler varor är beställda och på väg.
Av: Sarah Gillam/ActionAid
---------------------------------------------------------------------------------
Måndag 18 januari
Fortfarande skickar människor som är begravda under rasmassorna sms-meddelanden för att bli räddade, men det är tveksamt om det finns någon organiserad hjälp som kan nå fram till dem. Räddningsteamen på plats översköljs av förfrågningar om hjälp och de arbetar efter principen att först in får först hjälp.
Den amerikanska militären på plats uppskattar att 200 000 människor har dött. Kropparna svullnar i värmen och stanken från liken är fruktansvärd.
ActionAids personal har försökt att hitta de barn som har faddrar genom organisationen. De bor i Mariani - en av de fattigaste delarna av Port-au-Prince - som har blivit svårt drabbat.
I ruinerna efter det som en gång var skolan mötte vi representanter från vår lokala partner. Deras personal har ännu inte lokaliserat alla barn. Många familjer befinner sig i närliggande flyktingläger eller har flytt ut på landet, men tyvärr finns det några som de inte lyckats finna.
Jag har talat med många familjer. Alla har förlorat någon närstående och de lever på gatan under bar himmel. Behovet av mat, skydd, kläder och klorin (för att kunna rena vatten) är stort. De hade bara de kläder som de bar på kroppen men talade om hur glada de var att ha klarat sig med livet i behåll.
En av mina kollegor, Mario Diaz, besökte två stora flyktingläger i Mariani. Han berättar om spädbarn, barn och gravida kvinnor, alla i tillfälliga inrättningar och många av dem utan något som skyddade dem från den gassande solen. Åtskilliga av dem var skadade och det låg fortfarande många döda kroppar och ruttnade utomhus. Det vatten som de hade tillgång till var förorenat med döda djur och det fanns inga toaletter. Bara i denna lilla region fanns omkring 9000 människor i läger.
Mat är ett stort problem eftersom väldigt få människor har råd med de stigande priserna, många har inga pengar over huvud taget. Bankerna ligger i spillror. Folk säljer frukt, kläder och skor på gatorna.
I dag kommer vi att dela ut 17 lådor av extra proteinberikat jordnötssmör i Mariani. Det ger 2 550 människor en måltid samtidigt som de får i sig de mest vitala medicinerna. Vi har också precis fått tillgång till mjöl, olja och majs som vi kommer att kunna dela ut inom de närmaste 24 timmarna.
Dessutom har vi beställt tält, filtar, blöjor, underkläder och andra fundamentala förnödenheter från Dominikanska Republiken. Vi har även hittat ett lager där vi kan ta emot varorna.
Vår egen personal har också drabbats hårt. Jean Claude Fignole som är ActionAids direktör på Haiti, sover i ett tält tillsammans med sin fru och sina barn efter att hans hus förstördes i jordbävningen. Vår ekonomansvariga, Jude Jean Babtiste spenderade sju timmar för att få ut sin fru ur rasmassorna och har öppnat sitt hem för att ActionAid ska kunna använda det som kontor. Programchefen har förlorat din svåger. Nu arbetar de dygnet runt för att organisera logistiken och för att dela ut mat. Det finns bara en telefon att använda och Internet är obrukbart så det är en långsam process.
Om situationen inte blir bättre och människor tvingas fortsätta leva på det här sättet kommer vi att stå inför en ännu större katastrof inom kort ,eftersom man inväntar en orkansäsong i maj.
Av: Sarah Gillam/ActionAid
 |
 |
| Prenumerera på feeds |
