Stora brister i FN-initiativet Global Compact

Imorgon är det toppmöte om Global Compact, ett FN-initiativ om företags sociala ansvar. Initiativet har stora brister och arbetet med att stoppa företagsbrott mot de mänskliga rättigheterna har misslyckats.

Även de svenska AP-fonderna investerar i Global Compact-företag som bryter mot mänskliga rättigheter i Ghana och Sydafrika. Detta visar en undersökning av biståndsorganisationen ActionAid.

Världens ledare och affärsmän samlas i Genève 5-6 juli för att analysera utvecklingen av FN-initiativet Global Compact. I ett försök att få multinationella företag att frivilligt anta FN:s tio mätbara mål för arbete, miljö, mänskliga rättigheter och mot korruption, presenterades Global Compact år 2000.

– FN:s Global Compact är inte tillräckligt eftersom det bygger på frivillighet. Allt för ofta gömmer sig bolagen bakom vackra ord och i det här fallet associationen till FN medan de fortsätter att sätta vinst framför respekten av mänskliga rättigheter. Vad som behövs är ett bindande regelverk som kontrollerar företagen, säger Patrik Eriksson, kampanjledare på ActionAid.

ActionAid har under det senaste året granskat ett dotterbolag till gruvjätten Anglo American, AngloGold Ashanti, och i rapporten ”Gold Rush” visat på den inverkan företagets arbete har på tusentals fattiga i Obuasi i södra Ghana. Rapporten visar på trakasserier av lokalbefolkningen, bönder som har fått sin mark förgiftad av cyanid och floder som är förorenade av arsenik och järn. Under de senaste månaderna har dessutom ett annat av gruvjättens dotterbolag Anglo Platinum gått i konfrontation med lokala samhällen i Limpopo regionen i Sydafrika. Tusentals människor flyttas till bosättningar där det inte finns jobb eller jord att bruka, utan att få tillräcklig kompensation. Både moderbolaget Anglo American och det ena dotterbolaget AngloGold Ashanti är medlem i Global Compact.

De svenska ap-fonderna har totalt investerat över 750 miljoner kronor i de tre bolagen . Detta trots att AP-fonderna uttrycker i sin etik- och miljöpolicy i att de inte ska investera i bolag som bryter mot mänskliga rättigheter.

– Förutom de fruktansvärda konsekvenser som det innebär för de som drabbas luras även vi konsumenter och stora investerare att tro att bolagen är bra. Man undrar om AP-fonderna har låtit sig luras av den vackra fasaden. Regeringen borde arbeta för globalt bindande regler så att lurendrejeriet kan få ett stopp, avslutar Patrik Eriksson

Prenumerera på feeds