Skip to the content

Rättvis skatt som finansierar en offentlig sektor för alla

Utvecklingsländer förlorar omkring tusen miljarder dollar i olovlig kapitalflykt varje år, bland annat genom olaglig skatteflykt av företag och individer. Därtill förlorar länderna hundratals miljarder dollar årligen i laglig skatteflykt (tax avoidance) när företag på olika sätt försöker minimera sina skattebetalningar. Kapital- och skatteflykt är ett erkänt utvecklingshinder som ingår i flera internationella överenskommelser, däribland FN:s överenskommelse om utvecklingsfinansiering samt i Agenda 2030.

Genom kapital- och skatteflykt går världens fattiga länder miste om stora summor pengar – långt mycket mer än det globala årliga biståndet. Dessa pengar hade istället behövts för att göra nödvändiga investeringar i en utveckling för en hållbar framtid. Exempelvis investeringar i sjukvård, utbildning och infrastruktur.  Människor som lever i fattigdom, ofta kvinnor och barn, drabbas allra hårdast när skolor och sjukvård inte är tillgängligt för alla. 

I rapporten "Mistreated", som bygger på en genomgång av fler än 500 internationella skatteavtal, visar ActionAid att skatteavtal begränsar utvecklingsländernas möjlighet att beskatta multinationella företag. I rapporten konstateras att fattigare länder förlorar miljarder i skatteintäkter. I ett avtal som Bangladesh har tecknat finns det bland annat en klausul som leder till att landet går miste om cirka 85 miljoner dollar i skatteintäkter varje år. Detta i ett land där 66 miljoner människor lever på mindre än 20 kronor per dag. Pengarna hade kunnat gå, och behövts, till bland annat skolor, sjukvård och infrastruktur. 

Land-för-land-rapportering en av lösningarna

Ett hinder för att upptäcka skatteflykt är bristande öppenhet i företagens redovisning. Folkrörelser världen över har länge arbetat för införandet av offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag, som ålägger företagen att rapportera sina vinster, skatter och annan relevant finansiell information i de länder där de är verksamma. 

En sådan rapportering skulle göra det möjligt för både beslutsfattare och medborgare i respektive land att se om företagen betalar en rimlig skatt i förhållande till den verksamhet de bedriver. Detta skulle innebära ett dramatiskt genombrott för ett globalt skattesystem med öppenhet och insyn. Det skulle skapa stora resurser i utvecklingsländer för exempelvis skola, vård, omsorg och infrastruktur.

Land-för-land-rapportering har diskuteras i olika politiska forum. Bland annat beslutade EU 2013 att införa offentlig land-för-land-rapportering för den finansiella sektorn, inklusive banker. Diskussioner pågår om att införa en sådan typ av rapportering även för stora företag i alla sektorer.

Vikten av transparens och offentliga register över företags ägare

Frågan om transparens och att få veta företags verkliga ägare eller förmånstagare har under de senaste två åren fått stor uppmärksamhet. Panamadokumenten, LuxLeaks och SwissLeaks är exempel på läckor som skapat stora mediala rubriker i Sverige. Läckorna visade bland annat att svenska företag ägnat sig åt komplexa skatteplaneringar och att flera kända svenskar fanns med på listorna över de som har försökt gömma undan pengar. Detta görs bland annat genom skalbolag, där företag och individer registrerar företag i skatteparadis under annat namn vilket gör det svårt att följa vart pengarna sedan tar vägen.

Ett viktigt verktyg för att stoppa den typen av verksamhet och låta länder driva in en rättvis skatt, är att skapa offentliga register över verkliga ägare till företag och stiftelser. 

EU har sedan 2013 tagit fler krafttag, om än inte helt tillräckliga, för att bekämpa skatteflykt. Bland annat har unionen enats om ett anti-penningtvättsdirektiv (AMLD) som innebär att alla medlemsländer ska upprätta register över företags verkliga ägare. Enligt direktivet ska informationen vara tillgänglig för de med ”legitimt intresse”. Det är dock upp till medlemsländerna att avgöra hur detta ska tolkas, vilket skapat en gråzon för vad som ska offentliggöras. Några länder, däribland Storbritannien och Danmark, har dock valt att upprätta offentliga register, vilket är positivt.

Korruption en del av problemet

Korruption är det enskilt största hindret mot ekonomisk och social utveckling i världen. Det leder till instabilitet, fattigdom, brott mot mänskliga rättigheter, försämrad livskvalité för miljontals människor, organiserad brottslighet och hindrar centrala demokratiska processer. Korruption drabbar särskilt de mest utsatta och fattigaste i samhället och kvinnor är en särskilt utsatt grupp.

I arbetet kring aggressiv skatteplanering arbetar ActionAid även aktivt mot korruption i kampen mot fattigdom, och det finns hopp. ActionAid Uganda har i flera år, med risk för sin egen säkerhet, outtröttligt arbetat för att bekämpa skatteflykt och korruption i landet. Dagens korruption är extra synlig i utbildningsväsendet. För 30 år sedan hade alla i Ugandas statligt finansierade skolsystem möjligheten att ta sig till universitetet och skaffa sig en högre utbildning. Idag är det i Uganda så stor skillnad i kvalité mellan statliga och privata skolor att endast de som har råd att gå i en privatskola har en realistisk chans till en högre utbildning.

 

The European flag

ActionAid’s arbete om skatt finansieras av Europeiska Unionen. Innehållet i vår skattekampanj är under ActionAid Sveriges ansvar och reflekterar inte Europeiska Unionens åsikter.

Skatterapport - Mistreated

Download - File size: 2710KB

Var med och stöd vårt arbete!

Bli månadsgivare idag och var med och stöd vårt arbete för världens utsatta kvinnor och flickor. Du kan också skänka ett bidrag via vårt postgiro 90 00 83-7. Varmt tack!